mattochbelaten

Jag har ont i ett öga. Fåfäng som jag är så vill jag inte ha glasögon, utan har fortsatt att använda linser. Det straffar sig för nu verkligen svider det. Det var för mycket för mig igår, hade ätit alldeles för litet och hade gått på ett träningspass. Efter halva gick jag, jag hade klarat det om det bara var det att jag kände mig lite matt, men matt + dålig syn är för mycket. Nu ska jag ha glasögon bara i minst en vecka. Skit i fåfängan, en vecka kan jag gå runt och känna mig ful. 

Det är ju inte bra att äta för lite när man tränar. Ändå gjorde jag det, och sen senare på kvällen fick jag akut sug såklart och åt lite för mycket. Inte sjukt onyttigt och hemskt för mycket, men hade ju kunnat undvika det. Jag åt typ fyra portioner varma koppen, kikärtor och en grapefrukt. Inget farligt liksom, men lite onödigt med fyra stycken. Jaja...

Idag åt jag en yoghurt till frukost. Funderar på om jag ska gå till optikern och sen äta lunch.Gillar inte att äta flera måltider på rad utan att röra på mig emellan.Men är lite rädd för vad de ska säga om mina ögon : " du får aldrig mer använda linser, ditt öga ser helt repigt och uppskrapat ut, du måste gå till ögonläkare, du kan bli blind"...

Mitt ex är riktigt svår. Jag klarar inte alls av att säga ifrån till honom. Både för att han är rätt så manilupativ och stark och för att jag fortfarande tycker om honom. Han är trygghet för mig och det skulle vara lätt att bara återgå till det. Jag var trots allt lycklig med honom, men kanske inte passionerat kär. Vill jag ha det livet? Vet att det inte direkt skulle bli lättare att göra slut om vi blev ihop igen. Han är som en igel.

Jag vet att det kommer dröja länge innen jag lyckas komma tillbaka till där jag var förut, med tanke på att jag totalt släppte alla spärrar förut. Hela paket med fetaost, ösa på med olivolja, skitmycket ost. Socker, smör, mjöl. Jag är äldre nu än förr och det går faktiskt inte så snabbt som förr att bli smal igen. Eller så beror det på att jag inte tvärbantar, utan faktiskt äter frukost, lunch, mellanmål, middag, mellanmål. I och för sig så har jag sovit till elva de senaste dagarna ( medvetet, för att äta mindre). så det har ju blivit som lunch, mellanmål... Jag står bara inte ut med att se ut så här, att ha en mage, att vara i stort sätt mullig. Jag har klarat två bra dagar nu. Fram till att jag reser och träffar mina gamla kompisar igen måste jag bli som vanligt igen. Men har just ätit en stor jättegod apelsin, det är som att äta solsken:)

Oh, förresten, jag har lärt känna en ny kille. Han är intressant men jag hade verkligen inte nån tanke på att det skulle kunna vara nåt med honom. Jag tänkte att jag gärna skulle vilja prata med honom bara, så då började jag göra det, vi bytte nummer och sen dess har vi pratat i telefon typ två timmar varje kväll. Jag märker att han verkar lite intresserad, och det ger mig lite smått panik!... Vet inte varför, jag brukar inte bli så rädd för att att dejta killar och sånt. Men ok, jag har dejtat en kille sen det tog slut mellan mitt ex och mig, och han bodde ändå inte i Sverige så det kändes inte farligt eller allvarligt ( även om gud, vad jag blev stormkär vid första ögonkastet). Jag vill gärna ha en pojkvän, men på nåt sätt är jag lite rädd för det också. Mitt ex känns trygg och man vet vad man får och vad han vill Men okända killar, det är så himla nervöst. Jag märker att det blir lite konstigt mellan mig och den här nya killen, eftersom jag försöker hålla det på en vänskaplig nivå. Jag vill nog bara vara vän med honom, men jag vill kunna typ krama och vara fysisk med honom. Men inte sex, det förändrar allt. Då blir man antingen KK eller ihop, och det känns så svårt just nu det.

Jag fortsätter att äta ihjäl mig typ. Saknar sååå tiden då jag var smal och tunn.  Det känns inte omöjligt att det ska bli så igen, för trots att jag hetsäter varje dag nuförtiden så har jag inte exploderat av fetma. Så om jag bara slutar att hetsäta så borde jag ganska snart bli smal. Vågar dock absolut inte väga mig, för jag vet att jag väger oerhört mycket för mycket. Men i kroppen, när jag ser på den i spegeln tycker jag inte att det är jättehemskt just nu. Mjuk mage och mjuka lår bara, men själva formen är typ okej. Trots vikten, hur kan det komma sig?... När jag blir smalare blir mitt ansikte finare, skindbenen kommer fram mer, ögonen ser större ut, hyn blir finare och ansiktet får en finare form. Och ja, att vara tunn är fint.När man är tunn är man liten och oskyldig och folk vill ta hand om en...